Johanna var här

Men hon åkte hem för en vecka sen

Extremt seg på att uppdatera SOM VANLIGT, JAJA JAG VEEEEEEET





















Blev inte fler bilder än såhär (tyvärr limpe)

Andra saker vi gjorde:
  • Bevittnade fågelmord

  • Åt macka med leverpastej som "faktiskt smakade lastbil"

  • Gick

  • Köpte grillad kyckling

  • Upptäckte att den grillade kycklingen inte alls var grillad

  • Tillagade kyckling

  • Åt kyckling

  • Gick

  • Åt deg

  • Badade

  • Gick
 

En dag i Frankrike/Schweiz

Ledsen men det blir inte roligare än ett tråkigt bildinlägg









































Dagens upptäckt






En drunknad råtta! Jag ville ha den som husdjur, men Agnes sa nej.

LYCKA

Sann lycka (Sanna-lycka) är man får ett paket på posten fullt med godis!

TACK mormor och morfar!


Gissa vad jag kommer göra ikväll

Long time no see

Jag vet.

Jag är urusel.

Ursäkta.


Sen sist då? När var sist? Sist men inte minst? I sista minuten? Sist in först ut? Är sist ens ett ord längre? Sist sist sist sist. Nej det är nog inget ord.

Nä nu kom jag av mig. Mamma och mormor var ju här! Det var skönt att slippa hålla inne på sin konstighet ett tag. Det var underbart att äta vanlig mat i vanlig tid! Kändes nästan som hemma. Som hemma, fast i frankrike.

Nu undrar ni säkert vad vi gjorde. Det undrar jag också. Minnet är bra men kort.

Men jag vet iallafall att jag nästan fyllde år! Familjen Andersson hade skickat med några väl utvalda födelsedagspresenter och lite kalasgrejer. TACK! Allt godis var slut innan min riktiga födelsedag.


Den fina tårtan jag fick till frukost en dag

















Sen så glömde jag ju minneskortet VARENDA gång så det gick inte ta så många bilder. Bra jobbat Sanna.

Så att eh



Klarade sig nästan fem månader, ändå längre än förväntat!

Nära döden.

Så det kom en en spindeljävel och försökte döda mig igår.

Den kom smygandes på väggen alldeles ljudlös mot mig, som en ninja, men mina instinkter sa åt mig att någonting inte stod rätt till. Så jag vred på huvudet åt höger och upptäckte en fet, stor, äcklig sak med åtta ben en halvmeter från mitt huvud. 

Avslöjad som den var hoppade den ner på sängebordet. 

Just det, HOPPADE

SOM EN NINJA!


Där nånstans fick jag panik och kastade mig så snabbt jag bara kunde bort från ondskan själv. Vilket var ett stort misstag. Spindeln försvann spårlöst på ett ögonblick, som en ninja.

Och där började den verkliga paniken, VARS HADE DEN TAGIT VÄGEN? Och då brukar jag inte vara rädd för spindlar i vanliga fall. Faktum är att min bästa vän där ett tag var en spindel som bodde i min dusch. Men det här var någonting helt annat. 

En gigantisk muterad mördarvampyrninjaspindel törstig efter mänskligt blod!

Så jag ställde mig upp i sängen och skrek svordomar, som en man. Sedan upptäckte jag att spindeljäveln kröp fram under sängen, så jag hoppade så långt jag kunde från sängen och grep tag i det längsta föremål jag kunde hitta (en flaska), eftersom om jag skulle komma för nära hade jag varit så gott som död. Den kunde ju hoppa!

SPINDELN SKULLE INTE KOMMA UNDAN EN GÅNG TILL!

Bankade på den sjuttiofyra gånger tills den var död, sen sjutton gånger till för att vara säker. Inte riktigt som en ninja.

Men nu kommer jag leva i ständig skräck för att monsterspindeln ska ha lämnat avkomma som ligger och frodas någonstans i väggen. Som en dag kommer hämnas sin mor eller far eller vad det nu var.

Det här är inte bra.


Nämnde jag förresten att den HOPPADE?!?!??!!!!?



EN SÅN VAR DET! Just den här gick dock sitt öde till mötes betydligt snabbare än dess kompanjon.


HOPPADE!

Snart iväg

och möta mor och mormora på flygplatsen. 

Vad vi ska hitta på för galna saker återstår att se.




Hoppas dom har godis.



Ävenflykt

uttyr.

Följde med el neighbour Michaela och hennes kompis vad-han-nu-hette till något ställe någonstans för någon dag sedan. BILDER

































HÅLL I HATTEN

och stoppa pressarna. Dra mig baklänges på en liten kärra. Och ring psyket. För jag har drabbats av plötslig personlighetsförändring och har
varit
ute
och
SPRUNGIT!

Dock urartade det till gående form i slutet och sen praktiskt taget krälande.

Mina ben ligger och viskar med varandra nu. Jag kan inte riktigt höra vad dom säger men jag är säker på att ett av dom nämnde orden "hämnd imorgon" och det andra yttrade utan tvekan något i stil med "brutal smärta" när det svarade.

Det bådar inte gott. 




Imorgon är det jag som är apelsinen och benen tänderna. Och alla andra apelsiner firar

Bilder från ye olde kamera

ungefär från början av januari till slutet av mars eftersom när mamma väl skickade sladden så jag kunde he in bilderna på datorn, var det givetvis fel sladd. Men hon skickade choklad då också så hon är förlåten.

















































I princip bara tråkiga naturbilder men sånt är livet

It's time. Det är dags. FÖR

Middag.

Pfffff middag klockan sju, skulle inte tro det. 

Okej så det här med att uppdatera bloggen och så har väl inte gått sådär jättebra kanske vissa skulle säga. Andra är säkert lika glada ändå. Men gladast är nog garanterat räven! Dock inte den som blev överkörd. Vila i frid.

(Nu blev det middag på riktigt, på återseende.)

Låt oss börja.

En dag i slutet av sköna mars begav sig en modig, tapper, heroisk, bedårande ung kvinna iväg från det soliga varma Frankrike för att besöka sitt hemland, kalla bestaliska Sverige, där snö och en och annan kannibal kan jag tro, härskar. Trots detta var hon lycklig som aldrig förr, hon var en fantastisk person. Hon satte sig och väntade X antal timmar på Genèves flygplats, denna tålmodiga kvinna!

-->Köpenhamn-->Arlanda-->SKELLEFTEÅ!

Och där börjar äventyren innehållande bland annat: Black and white (mat), småsystrar, kramar, fil, kiosken, smältost, bowling, Drolly, chips och dipp, prat, pizza av hemgjort slag, Mario kart, SkellefteTV, spagetti och köttfärssås, oreotårta, Bert, film, lax, påskägg, utgång, The Nova, Allstar, Max, grillning, kött, hockey, räkmackor, pizza av pizzeriaslag, godis, familj, massa god mat, mer godis, spel, skratt.

Det var med tungt hjärta den charmanta, kloka unga kvinna åter begav sig till Skellefteå flygplats
-->Arlanda-->Köpenhamn-->Genève med slutmål Bossey, Frankrike. Kvinnan ifråga känner sig lyckligt lottad som har sådana fantastiska vänner och familj och vill tacka varenda kotte (känn dig träffad) som gjorde hennes korta vistelse hemma så strålande! Sentimentalt värre.

Kvinnan ifråga, som dom flesta säkert redan listat ut pga alla korrekta beskrivningar, är jag.

Och när jag kom tillbaka till Frankrike regnade det och det har inte varit en enda bra dag vädermässigt. Fml. Vill hem till snön igen. 







I princip dom enda bilderna som togs när hemma jag var.

Glömde

Skäms Sanna



Hade tänkt göra ett ordentligt inlägg idag

men jag ångrade mig på grund av trötthet. Man vill ju inte slita ut sig.

Men vi säger bra försök och så provar vi imorgon igen.

God kväll.










Luftballongsinvasion

Borta bra

men hemma bäst.

Om

Min profilbild

Sanna

RSS 2.0